AnnieL

Här får ni följa mig och min sambos resa från det att vi träffades för första gången i Turkiet, förlovade oss till det att han flyttade hit till Sverige 2015. Här handlar det om allt möjligt från kulturkrockar, matlagning, resorna tillbaka till Turkiet och planer inför framtiden. helt enkelt en turkietblogg blandat med en svenskblogg.

I en svettig idrottshall

Publicerad 2014-02-28 21:56:41 i Min vardag,

I kväll har jag spenderat min tid på ett ställe som är mycket välkänt för mig. Nämligen en svettig gamal idrottshall och de finns inte många platser jag trivs så otroligt bra på. Allt känns hemma, läktaren, de gnisslande ljudet av skor  på gummigolvet, ja till och med lukten känns underbar. Jag saknar den tiden då jag alltid var där, jag är i princip uppvuxen i olika idrottshallar. Om inte annat spenderade jag åtminstånde varje helg i en idrottshall en stor del av mina dagar som barn. Stod jag inte på planen själv, så satt jag på läktaren och hejade på Henrik. Idag var jag på läktaren för att heja på Henrik igen och se deras innebandy match. De blev en spännande match som tillsmitt slutade 7-7.



Inget varmvatten

Publicerad 2014-02-28 14:39:50 i Min vardag,

Jag är verkligen ingen person som gillar att klaga, men situationen i min lägenhet börja bli nästintill ohållbar. Då jag har nästintill obefintligt varmvatten. Det är hemskt om jag ska diska, vattnet blir bara ljummet och jag tycker inte disken blir ren. Värst är det om jag har använt min stekpanna, som igår stekte jag kyckling,, matfettet som sedan blir kvar i stekpannan de går inte att få bort om vattnet inte är tillräckligt varmt. Drar jag diskborsten på stekpannan så kladdar jag bara ut det istället för att faktiskt diska bort det. 
 
Men värst var de i början på veckan då jag skulle duscha, jag frös i duschen, vattnet blev aldrig tillräckligt varmt så igenom hela duschningen frös jag. Jag var alldeles knottrig och ville bara få de överstökat även om jag var tvungen att hinna bli ren också. Inte okej! Så nu måste jag höra av mig till min hyresvärld för nu orkar jag inte ha de såhär längre.
 
Massor med tummen ner för inget varmvatten

Utan förälskelse

Publicerad 2014-02-28 09:11:20 i Min vardag,

Sitter och tittar på nyhetsmorgon där nu en legitimerad psykolog ska svara på frågor kring ämnet "hur hittar man den rätte?". Den första frågan som dyker upp är en tjej på 26 år, som känner att tiden är på väg att rinna iväg, hon vill ha familj och barn nu men har tidigare bara hittat fel killar. Men nu har hon hittat en kille som är jättebra han har alla rätt, MEN hon är inte förälskad i honom, kan hon skaffa familj med honom med honom ändå?
 
Psykologen säger- JA, bara hon är ärlig mot killen att hon inte har förälskelsekänslor för honom.
 
Så jag blir nyfiken skulle ni kunna bilda familj med någon ni inte är kära i, där de där pirriga känslorna inte finns?
 
Mitt svar på detta är att jag aldrig skulle kunna göra så, jag vill vara kär i min partner, jag vill vara förälskad. Jag tror att förälskelsen är bra, visst vet jag att den där nyförälskade delen går över efter ett tag. Men jag tror att utan de känslorna leder de inte till några djupare kärlekskänslor. Jag är kär i K och kan absolut se honom som pappa till mina framtida barn. Men jag vet i sjutton om jag hade kunnat göra det om jag inte haft alla känslor. Jag tycker att förälsklingskänslor är något av de bästa som finns, varför skulle man vilja vara utan dem?
 
Sedan tänker jag hur rättvisst är de mot ett barn att redan innan man sätter de till världen vet att man inte älskar partnern man skaffar barnet tillsammans med. Hur bra blir de för barnet att växa upp i ett hem där mamma och pappa inte älskar varandra, där mamma och pappa kanske mer är kompisar än ett kärlekspar. Visst skulle de med all säkerhet fortfarande kunna vara ett mycket bra och tryggt hem för ett barn att växa upp i. Men som psykologen sa vad händer med den mer kompisliknade relationen då man får en bebis att även ta hand om, då man inte få sova på nätterna och de finns en liten människa som behöver all uppmärksamhet? Är då vänskapskänslorna tillräckligt starka för att hålla ihop relationen? Eller riskera barnet att få leva ett liv med "skilda" föräldrar? Så varför stressa, är de så viktigt att skaffa barn innan en viss ålder även om man inte har hittat Mr Right?
 
My Mr Right ♥

Om

Min profilbild

Annie

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela